Karoliner

Nyåret 1718-1719 inträffade en av de största katastroferna i svensk militärhistoria. En hel armé av karoliner frös ihjäl under sin marsch över fjällen väster om Handöl. General Armfeldt stod i spetsen för karolinerna och hade under flera månader lett ett angrepp mot Tröndelag. När han fick besked om att konung Karl XII hade stupat i Halden beslöt han att armén skulle återvända till Jämtland över fjällen.

Avmarschen skedde från den norska fjällbyn Tydal, som ligger 5 mil väster om Handöl. På nyårsnatten bröt de upp och började sin marsch. Det var över 5000 män som gav sig iväg. Det finska inslaget i armén var stort. Förtruppen bestod av jämtlänningar, björneborgare och möjligen även åbolänningar. Under ledning av Armfeldt skulle armén ta sig över gränsfjällen fram till Handöl, därifrån vidare mot Duved till den befästning varifrån de hade startat angreppet mot Tröndelag. Men, karolinerna överraskades av snöstormen och 3000 man frös ihjäl på fjällvidderna.

Omkring 2800 illa åtgångna soldater lyckades levande ta sig fram till Handöl – byn som då bara bestod av tre gårdar. De första soldaterna stapplade in i Handöl två dagar efter det att återtåget över fjällen börjat. Snabbt fylldes de få husen av köldskadade soldater. Det berättas att alla de som störtade in i varma rum dog som flugor. Ute tände man eldar för att leda övriga överlevande mot byn och vad de trodde skulle vara räddningen. Snart fylldes den lilla byn av tusentals karoliner i värsta nöd. Det var omöjligt att ta in mer än en bråkdel av soldaterna under tak. Inne i ett av husen stod fältskären och amputerade förfrusna armar och ben. Det berättades att han fyllde tunna efter tunna med avkapade lemmar.

De följande dagarna och veckorna fortsatte överlevande soldater att strömma ned för fjället. Man försökte transportera dem vidare mot Duved, men hundratals av dem dog i Handöl.